Alea iacta est
Jag känner mig gudomligt levande.
Ifall någon som skulle läsa detta tycker att jag är förmäten eller förhäver mig, så bryr jag mig inte någonting om det. Det får ni tänka om som ni vill, det är er ensak, inte min. Jag är cool, snäll, stark, lojal, levande, kärleksfull, rolig, tråkig, lugn, sprallig, dumdristig, modig, varm, envis, vis, dum ibland, accepterande, förlåtande, alltså mest av allt bra!
Nu börjar jag kunna se lättare på känslorna av avmakt, sorg och ensamhet. De har funnits där och kommer att finnas där, jag har badat i dem, i mån- och solsken, ljus och mörker. De får bara inte huvudrollen i mitt liv mera. De hör till minnesbanken, de har fått finnas med i mitt liv, men nu har de fått en ny roll. Jag väljer livet och att se framåt, att arbeta för att klara av mina studier, välja nya fritidsintressen, vara med de som jag känner bryr sig om mig och som jag också bryr mig om. Livet har många bottnar och möjligheter - alea iacta est!
Se upp! För här kommer jag!