inatblick.blogg.se

Vad är viktigt i livet? 

 

Genom våra liv - i skolan, i arbetslivet och socialt, får vi oss itutat att vi måste lära känna oss själva, utveckla oss individuellt. 

 

Det är helt överskuggande fokus på det individuella. 

 

Det jag anser viktigt är just inte vår individuella "sanning", för den är så obeskrivligt försumbar, så försvinnande liten, jämfört med allt som finns. Att förstå det, är att bli fri. Då behöver vi inte hävda denna "sanning" så hårt, utan är fria att andas, uppleva, se, känna. 

 

Vad kan vi fokusera på? Vad är ändamålsenligt? Vad behövs? För att upptäcka det behöver vi blicka utåt och inte så mycket inåt som vi gjort/gör, de flesta av oss. Det vi strålar ut och ger får vi mångfaldigt tillbaka, så därför behöver vi inte bekymra oss om det. Blickar vi runt omkring oss, inser vi att vi kan hjälpa andra människor, hjälpa djur och natur. Då hjälper vi även oss själva, vi hjälper till att läka hela livsväven, som vi ju själva är en liten del av. 

 

Gemenskap, att ge är lika med att hjälpa sig själv, så det är vinst åt fler än ett håll. Det ger kanske inte välstånd mätt i guld och rikedomar, men det ger en mera fullständig mättnad, på det sätt vi behöver bli mätta. Behöver vi fokusera mycket på pengar? Nej. Vi behöver självklart ha pengar så att vi klarar oss. Men vad är att klara sig? Vad behövs? Bra mat, något att skyla sig med (när det är kallt), någonstans att vistas/sova. Detta behöver inte bli jättedyrt. Vi behöver ett arbete/något som drar in pengar. Ifall vi bor nära där vi arbetar, kan vi gå, cykla eller ta buss/tåg till arbetet. Att undvika köra bil/äga bil/betala för bilåkande är en stor vinst att göra både för miljö och för plånbok. Laga mat från grunden, då undviks en stor mängd tillsatser som inte gör något bra för våra kroppar. Transporter minskas. Ifall huvuddelen vi äter är råkost, frukt och bär behöver vi inte köpa större och större storlekar på kläder heller. Själv kompletterar jag ovanstående med en liten mängd fisk (och ev annat kött och andra (långsamma) kolhydrater än den mat som baseras på vete, men denna del är ca 1/3 av det totala intaget av föda. Den stora vinsten för mig är att jag orkar mer, kan använda kläder som ett tag var lite trånga och att jag känner mig lugnare och stillsamt glad det mesta av tiden. Det som inte syns, men är ett faktum, är att ifall vi inte äter berg av (onyttig) mat, så orkar våra organ ta hand om kroppen under lång, lång tid framåt. Vi kostar heller inte samhället (och därmed oss själva) en massa pengar när vi lever sunt och äter mindre mängd mat. Då kan samhället fokusera på att uträtta bra saker för miljön, forska för att minimera sjukdomar mm mm istället för att våra skattepengar går till att ta hand om följderna av överätande.

 

Vi behöver nära kontakt med moder jord, till exempel plantera ätbara växter, fruktträd, buskar mm, vi behöver meditera för lugn och välmående, gärna tillsammans då och då. Vi behöver tona in oss på helheter, på att vi är en del av en väv som måste bevaras, där vi är en del, men inte "The" del. Vi är beroende av jorden och dess resurser, vi är beroende av mänsklig värme. Som individer är vi inte så viktiga som vi är som del av en gemenskap. 

 

Vi behöver bonda med allt levande runt oss. 

 

Genom att vi gör det, blir inte enstaka ord som någon säger, eller hur vi tar oss ut inför andra, särskilt viktigt. Nej, det blir faktiskt ganska oviktigt, eller vi behöver i alla fall inte lägga vårt huvudsakliga fokus på det. För mediterar vi, känner empati och omsorg om det som lever runt oss, då får vi en vacker utstrålning, helt av sig självt. Vi behöver vårda det yttre så att vi inte förfaller, men om vi äter grönsaker och frukt, tränar, ja då förfaller vi inte så snabbt och kan vara till glädje för de runt oss, vara glada i oss själva. Det blir naturligt och självklart. Det öppnar våra ögon mera för verkligheten. Vi blir då också mer "sanna".

 

Vad "sanning" är, det kan alltid diskuteras. Aldrig kan vi dock hävda att vi ensamma känner "sanningen", vi kan inte ensamma räkna ut vad "sanning" är, utan den skapas tillsammans med andra, medan vi lär känna andra och vår omvärld.