Min viktigaste insikt
Vilket utgångsläge vi har, vad vi har med oss i vårt bagage, vi människor, påverkar hur vi kan hantera svårigheter och hur mycket tålamod och ödmjukhet vi kan känna. När inte dessa egenskaper/sidor är så utvecklade, är det svårt för oss att bli hela människor. Det är därför vi behöver, ständigt, utvecklas tillsammans med andra människor och då inte bara vara tillsammans med dem när de håller med oss. Det borde gå att klara när vi också får kärlek, omtanke och värme från partnern. När vi börjat bygga denna visdom, kan en kurs i andlighet ge något. Men de ska inte vara huvudvägen till andlighet, utan det är som jag ofta uttrycker, för att jag anser det som så viktigt, att odla närhet med våra närmaste ger det största utbytet. Första steget är att våga utlämna sig och sin litenhet till någon annan, som vågar ta emot den. När vi vågar vara små, se att vi inte har facit i hand, inte sitter inne med sanningen, inser hur lite vi faktiskt vet och i det känna tacksamhet över att vår närmaste är en god läromästare.
Mina mest värdefulla insikter är att vi är intet utan medkänsla från en medmänniska, vi klarar oss inte utan det, hur belästa och kunniga vi än är. När vi från att själva få medkänsla, börjar känna att vårt eget tålamod och medkänsla blir större, ökar förmågan till förlåtelse, av sig själv och sedan av andra. Detta har jag insett är förutsättning för djup kärlek, både till sig själv och till andra.
DETTA ÄR MIN VIKTIGASTE INSIKT. Ur den insikten väljer jag framöver mitt fokus.