inatblick.blogg.se

Att begränsa (sig) Vart kommer människors önskningar om att begränsa (sig) från? Är det av bekvämlighet? Är det för att känna kontroll över sin tillvaro? Är det för att det känns svårt att (för)hålla sig till många olika abstraktioner? Jag har genom hela mitt liv känt större dragning till helheter än till detaljer och till att omfatta än att särskilja eller sortera och rangordna. Därför har jag inte någon större svårighet att resonera om helt öppna ämnen, där det inte finns några rätt och fel och kan från att ha tittat på saker som först verkar oförenliga, kan jag lätt ”knyta ihop säcken”, se hur sakerna hänger ihop. Jag älskar till exempel filosofiska diskussioner och ser det inte som nödvändigt att ”hålla sig till saken”, som en del gärna vill göra. För vad är egentligen ”saken”? Det finns ju ett stort antal sätt att se på en sak. Vi kan alltid se bakom en sak, saker kan delas upp i olika saker osv. Denna min syn har faktiskt gett mig en förmåga att inte döma någon så snabbt. Jag ser gärna och utan problem, möjliga anledningar till en persons beteende. Det har hjälpt mig att hitta något positivt där många inte ser detta, utan är snabba på att döma, så har jag flera val än de har. Det gör också att jag när jag uppfattar några ord som negativa intellektuellt sett, har förmågan att se på orden lite ovanifrån och då ser jag ofta en persons inre lidande. Det negativa härrör alltså ofta från hur den personen mår och är ingenting personligt mot mig och är alltså ingenting att bli förnärmad för. Detta har varit mig till STOR hjälp. Det gör också att jag allt lättare kan förlåta, även när personen själv inte tycker, inte inser att den behöver förlåtas. Jag kan även känna med en annan persons lidande till viss del. Livet är så kort, så att fastna i några negativa ord och bryta upp med människor på basis av några ord är helt onödigt och framförallt begränsande, på många olika plan. Vill vi höja oss, bli mer andligt medvetna, kan vi inte fastna, varken i verkliga eller inbillade oförrätter. Det fjärmar oss från andligheten, det fjärmar oss också från kärleken.